Våra mänskliga rättigheter respekteras inte!

Stärk våra fri- och rättigheter

Grundlagsutredningen, som nu går in i sin slutfas, får inte missa chansen att göra något åt bristerna i skyddet av medborgarnas fri- och rättigheter. Människor känner inte till sina rättigheter och reglerna i regeringsformen tillämpas knappt i våra domstolar, skriver juristerna Anne Ramberg, Percy Bratt och Clarence Crafoord.

Den parlamentariskt samman satta grundlagsutredningen går nu in i slutspurten. Det är nu företrädarna för de olika partierna ska komma överens om nya formuleringar i vår grundlag så att ett betänkande kan lämnas till regeringen i slutet av året.

Mycket talar för att tyngdpunkten i ändringsförslagen kommer att vara inriktade på valsystem och regeringsbildning.

Däremot finns anledning att befara att utredningens förslag inte i erforderlig utsträckning kommer att leda till några större förändringar i syfte att reformera skyddet för enskilda männi skors fri- och rättigheter. Detta är allvarligt.

Regeringsformens fri- och rättighetsskydd är idag död materia. Människor känner inte till sina rättigheter. Flera undersökningar visar att regeringsformens bestämmelser knappt tillämpas i svenska domstolar.

En orsak är att regeringsformen inte är skriven för att enskilda med åberopande av dem ska kunna hävda sina rättigheter i domstol. Regeringsformen har reducerats till en sorts uppförandekod för lagstiftaren.

Dessutom måste en överträdelse vara ”uppenbar” för att en domstol ska kunna underkänna en lagregel. Det finns heller ingen grund för att begära skadestånd av staten när medborgerliga fri- och rättigheter har kränkts.

För den som ändå vill göra dessa sina rättigheter gällande vid domstol finns risken att, utöver sina egna kostnader, även behöva betala statens rättegångskostnader.

Konsekvensen blir att några mål där de medborgerliga fri- och rättigheterna prövas inte kommer upp till avgörande; staten slipper stå till svars för kränkningar och grundlagen förlorar legitimitet och effektvitet.

Det verkliga skyddet för fri- och rättigheter finns istället i Europakonventionen, som är svensk lag sedan 1995. Europakonventionen utgör dock endast ett minimiskydd för enskildas fri- och rättigheter och lägger inte fast några mål att sträva efter.

Det måste grundlagsutredningen ta till sig och föreslå reformer som gör regeringsformen till ett effektivt skydd för medborgarnas fri- och rättigheter.

•För det första bör samtliga luckor i regeringsformens rättighetskatalog täppas till så att den blir lika heltäckande som Europakonventionen.

Fortfarande saknas ett skydd för den personliga integriteten i regeringsformen, men där har integritetsskyddskommittén med företrädare för samtliga riksdagspartier nyligen föreslagit en förändring.

Andra betydande brister är att regeringsformen saknar en rätt till rättvis rättegång inom skälig tid och skydd mot att tvingas med i privata organisationer eller föreningar som inte klassas som politiska eller religiösa.

Dessutom finns inget diskrimineringsskydd som omfattar alla människor, oavsett bakgrund.

•För det andra bör möjligheterna för enskilda att få sina fri- och rättigheter rättsligt prövade stärkas. Ett sätt är att inrätta en författningsdomstol eller annan central instans som tar hand om alla klagomål om grundlagskränkningar.

Andra sätt är att tydliggöra uppdraget för alla domstolar och andra myndigheter att göra denna prövning samt att förstärka lagrådet.

Oavsett vägval måste man ta bort det krystade kravet på att en grundlagskränkning ska vara ”uppenbar” för att underkännas, ett system som även har kritiserats av Europadomstolen.

Även advokatens roll borde tydliggöras. En advokat har en rad rättsliga och moraliska förpliktelser, bland annat gentemot allmänheten. För allmänheten är en fri och oberoende advokatkår ett oumbärligt medel för att skydda mänskliga rättigheter mot statens makt och andra intressen i samhället.

Detta oberoende kan på ett fullgott sätt endast garanteras genom ett grundlagsskydd.

•För det tredje bör det införas en rätt till skadestånd för kränkningar av fri- och rättigheterna i grundlagen.

Rätt till skadestånd på grund av kränkning – det vill säga ideellt skadestånd, inte ekonomiskt – förutsätter i Sverige särskilt lagstöd.

Men i en dom från 2007 slog Högsta domstolen fast att enskilda har rätt till skadestånd när rättigheter enligt Europakonventionen kränks.

Samma rätt borde gälla vid brott mot de fri- och rättigheter som finns i regeringsformen.

Det skulle öka trycket i grundlagen genom att både förebygga övertramp och kompensera enskilda som drabbas.

•För det fjärde måste de ekonomiska hindren för enskilda att starta processer tas bort.

På grund av risken att behöva stå för inte bara egna utan även statens rättegångskostnader avskräcks vanliga människor från att driva sina fall i domstol. Men rättighetsskyddet får inte vara en plånboksfråga.

Inom arbetsrätten och på diskrimineringsområdet gäller redan idag att vardera parten får betala sina egna rättegångskostnader om den enskilde haft ”skälig anledning” att få tvisten prövad.

Nyligen fick tryck- och yttrandefrihetsberedningen direktiv från regeringen att hitta en modell att kvitta rättegångskostnaderna i tryck- och yttrandefrihetsmål. Samma sak borde förstås gälla vid processer om alla grundläggande fri- och rättigheter, särskilt som motparten är staten.

Grundlagsutredningen sägs nu gå in i den fas när de konkreta förslagen ska formuleras. Det är angeläget att den inte missar chansen att ta itu med bristerna i fri- och rättighetsskyddet.

ANNE RAMBERG

generalsekreterare Sveriges advokatsamfund

PERCY BRATT

advokat, ordförande Svenska Helsingforskommittén

CLARENCE CRAFOORD

chefsjurist Centrum för rättvisa




Läs även andra bloggares åsikter om intressant, samhälle, mänskliga rättigheter, grundlagsutredningen, skyddad identitet